.

Helgen har varit helt underbar i kalmar! förutom att vädret varit kanon och alla snygga boys varit på plats så vann Sverige guld! och mina kära vänner var glada :D såklart.

i morse när jag vaknade var mamma borta, och en av våra två schäfrar. den äldste, dom var hos vetrinären, eftersom hon andas tungt och inte ätit på hela helgen, hon har blå tunga och är hängig..   vi  har haft henne sen hon var 5 månader och nu är hon 11 år. det är absolut inte kort tid, jag tror många fäster sig vid djur som man växt upp med, som alltid hängt omkring hemma, på semestern osv. Våran underbara Natascha tar nu bland hennes sista andetag. hon har inte försvunnit helt, hon är fortfarande hemma, vi kunde inte avliva henne förrän pappa träffat henne, han ligger borta och jobbar så han skulle åka så fort han kunde. ;/ hon har fått piller för att kunna andas bättre, och enligt mej är detta bland det värsta som kunde hända när man kommer hem. förutom att jag bölat hela morgonen och tyckt synd om mej själv, så har jag verkligen tänkt på alla minnen, och att jag stannade hemma idag från skolan var en självklarhet för mej! kanske inte för alla andra, men jag vill vara med henne sista dagen / dagarna i hennes liv.

orsaken till hennes mående är hennes hjärta, och alla kan inte leva för evigt, men shit vad jag kommer sakna henne :( <3
du vet sötnos, jag älskar dej och kommer alltid minnas dej, du var den perfekta, lydigaste hund jag någonsin träffat på, du vill gosa med alla här hemma, vill alltid ligga och sova i mitt rum, och det gör inget att det luktar fjärt ibland, (: för jag älskar dej precis för den du är.